Det ska vara säkert att arbeta inom ytbehandlingsbranschen
Vem vill inte ha en säker arbetsplats att gå till? De senaste tio åren har enligt arbetsmiljöverkets statistik över 400 personer omkommit i arbetsplatsolyckor, där de mest utsatta branscherna är bygg, jord- och skog, tillverkningsindustri och transport. Att kunna erbjuda säkra arbetsplatser är i många fall ett hygienkrav men en sak är säker - kraven från båda myndigheter och våra framtida medarbetare kommer bara att öka.
År 2015 togs de 17 globala målen fram av FN:s medlemsländer för att stå bakom en ambitionsnivå om att tillsammans göra världen mera hållbar. Många företag hänvisar idag till dessa mål i sitt eget hållbarhetsarbete och kraven inom leverantörskedjan medför att många har påbörjat hållbarhetsredovisa sin verksamhet. Glöm då inte bort säkerhetsaspekten. Exempelvis tar mål nr 8 – anständiga arbetsvillkor, nr 3 – god hälsa och välbefinnande och framför allt mål nr 3 – hållbar produktion, upp vikten av säkra arbetsplatser. Hållbarhet och säkerhet hör alltså ihop.
Hur står sig då ytbehandlingsbranschen när det gäller säkra arbetsplatser?
Branschen förknippas såklart med mycket kemikaliehantering, vilket är en mycket viktig säkerhetsaspekt, men det finns även andra aspekter inom personsäkerhet. Hur många känner till vad som gäller när en maskin köps och installeras i fabriken? Eller när en maskin byggs om? Eller när en robot kompletterar en redan befintlig produktionslinje? Allt detta regleras genom olika direktiv och som har godkänts genom en CE-märkning.
CE-märkning är en produktmärkning för EU:s inre marknad och syftar till att du som kund ska känna dig trygg med att den produkt du köper, visar att tillverkaren har följt de grundläggande kraven som beskrivs i EU:s direktiv och förordningar. Rent konkret innebär det att tillverkaren är ansvarig för de eventuella skador som orsakas av den CE-märkta produkten, såklart under förutsättning att användaren har följt instruktionerna.
Varför är CE-märkning viktig och nödvändig?
CE-märkning handlar (eller borde handla) inte bara om legala krav, utan framför allt om en vilja skapa en säker arbetsplats åt sina anställda. CE-märket står för hälsa, miljö och säkerhet.
Vem har egentligen ansvaret vid nya maskininstallationer?
Formellt är det ”tillverkaren” som är ansvarig för CE-märkningen när maskinen tas i drift. Vem som är tillverkare avgörs ofta i utformningen av upphandlingen. I många fall leder okunskap om CE-kraven i upphandlingen till att säkerheten faller mellan stolarna, alltså att slutkunden, exempelvis ytbehandlare, inte är medveten om vad som förväntas av honom. Slutkunden och användaren, i detta fall ytbehandlare, får ej heller ta maskinen i drift om denne själv inte har försäkrat sig om att maskinen är säker genom egna kontroller och en egen utförd riskbedömning för användning av utrustningen.
Vanliga misstag och missförstånd i samband med inköp och installation av maskinlösningar är att maskinerna och produktionslinan är säker och uppfyller alla kraven då det sitter ett CE-märke på maskinen och/eller roboten. I själva verket får utrustningen inte tas i drift förrän alla risker har hanterats och förklarats överensstämma med bestämmelserna i maskindirektivet, samt andra relevanta direktiv. En annan sak att tänka på är att maskiner som är äldre (1995), också behöver genomgå riskbedömningar, åtgärder och uppföljningar, och det har arbetsgivaren ansvar för. Och som beskrivs ovan får arbetsgivaren heller inte missa att även de som är användare av en CE-märkt maskin har ett användaransvar.
Mycket av det som beskrivs ovan kanske kan uppfattas som byråkratiskt men allt syftar till att göra arbetsplatsen säkrare för de anställda. Att uppfattas som en säker arbetsplats stärker företagets image och konkurrensförmåga. Vi står inför en mycket intressant framtid och där många branscher inklusive ytbehandlingsbranschen har en stor skuld när det gäller investeringar i sin utrustningspark. Så om vi fortsätter att utveckla och investera i hållbar och kostnadseffektiv produktion där säkerhet är en naturlig del, så kommer framtiden vara ljus för vår industri.
Exempel på direktiv kopplat till maskiner som ytbehandlare behöver känna till:
- Maskindirektivet (MD) – Tillverkare och användare av maskiner
- Direktivet för elektromagnetisk kompatibilitet (EMCD)
- Lågspänningsdirekt (LVD) – Elektriska produkter
- Systematiskt arbetsmiljöarbete (5AM).
TEXT: Dan Assarsson & Stefan Gustafsson Ledell, JL Safety AB
Orginaltext: www.ytforum.se